Åhhh nu är jag på väg, har lämnat hemmet bakom mig och nu finns ingen återvändo för eventuellt glömda saker. Det som är med är med, 14 kilo vägde jag in packningen på. Och jag kommer att lämna av ytterligare saker hos mor min. Pirrigt känns det och jag är full av förhoppningar...gillar det ordet...förhoppning...smaka på det själv ska du få se. Ligger något magiskt i det. Jag fikade med min underbara vän och åt lunch med min dotter innan jag lämnade staden.  Sitter på jobbet just nu och håller på att avsluta inför semestern, det sista renset som ska bort och sättas in i pärmar och annat fix.

Sen bär det av med tåget.....

Bilder visar flera olika linjer, den jag ska åka med är nummer 1.

 

mamma

24 juni 2007 21:40

Hoppas det gick bra till Finland och fran Finland och att du sbart befinner dig ngnstans dar du kan beratta om resan.

 

Anders

25 juni 2007 11:23

saknar dig redan pippi!

 

Sandra

28 juni 2007 05:12

Va kul att se resvagen.. Matt sayer: crazy.. Vi ar sa imponerade av dig och lova att ta hand om dig. Tanker pa dig massor.. skriv om alla dina aventyr! Massa kramar syster Sandra och svager Matt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sa var vi framme vid slutmalet och borjan pa den riktiga vandringen ut  i livet, ajg ar fylld med sa mycket intryck och den ena efter den adnre dycker upp som jag mott pa min vag genom spaninen. Kan du forsta att jag har vandrat nastan 800 km .....he...

Idag motte jag en kvinna och fragade...well Michelle whats your story..och hon borjade beratta. Hon borjade ga Caminon for att bestamma sig om hon skulle leva eller do. Hennes man dog plotsligt efter att de levt ihop  i 40 ar och hon markte att hon h...

...och sa kommer den tomheten i huvudet nar jag satter mig ner och ska skriva, antagligen ar jag precis dar jag ska vara. Vandrar vidare och befinner mig nu i St Maria 50 km fran Santiao de Compostela. I gar at jag avslutningmiddag med nagra av mina...

Jag ar sa full av intryck att jag kanner mig tom pa ord, eller sa ar det sa att jag saknar ord att beskriva det jag upplever. Vi gar upp senare och senare, vandrar kortare och kortare strackor, stannar langre och langre vid varje bar for att rasta, ....

Sitter aterigen i en liten by, nagra restauranger, underbara hus, arkitektur som lamnar mycket over att onska, blommor fargsprakande som en LSD-tripp. Och vi vandrar tillsammans genom dagen pratandes om det som kommer upp. I dag motte jag en Pilgrim ...