Jag ar sa full av intryck att jag kanner mig tom pa ord, eller sa ar det sa att jag saknar ord att beskriva det jag upplever. Vi gar upp senare och senare, vandrar kortare och kortare strackor, stannar langre och langre vid varje bar for att rasta, .....ingen vill att detta ska ta slut. Aterseenda blir fler och fler, manga skratt, tarar, varma inneliga samtal, vandringar sida vid sida i tystnad km efter km...vackra vyer, underbara byar.

 Nu har jag lamnat de sista berget innnan Santiago bakom mig. Samtidigt som morgondagen gar over i 10 ar av sinnesro och tillfrisknande sa krymper strackan till Santiago under 10 mila stracket.